Igår var nog vad jag anser som resan sista dag. Idag har varit en avrundning. En chans att varva ner och låta mig landa inför hemresan. Jag har åkt runt i Tokyo med mitt endaskort som betalat av sig på en halv dag. Åkt åt rätt håll, åkt åt fell håll, åkt med fel tåg och frågat mig fram till en massa olika platser som jag redan varit på. Det tog mig halva dagen innan jag insåg att jag fortfarande gick med mina snabba målmedvetna ta-mig-framåt steg. Jag började istället se mig om och börja handla souvenirer i en mer lagom takt. Och det är egentligen vad jag gjort idag. Åkt runt till olika stället och handlat souvenirer. Inte så märkvärdigt men det har varit en skön dag men jag kan nog inte klassa det som en del av min resa egentligen.

Det här är vilostationen efter det långa loppet, vattenpausen och andningsrummet. Ni förstår säkert. Därför blir det här det sista blogginlägget som jag skriver. Jag har haft en underbar resa, både resan själv men fram för allt att jag kunnat resa tillsammans med mina vänner. Det kommer finnas så många saker som vi kommer kunna prata om tills vi blir gamla och grå. Gången vi blev fast på Fuji, att man ska ut och festa i Roppongi(vilket vi aldrig gjorde) fastän man är halvdöd och så mycket annat. Resan har varit ett välbehövt stopp i mitt annars något omedvetet stressiga liv. Ett nödvändigt steg åt sidan från den vanliga räls som man så omedvetet följer. Jag har fått tid att titta på mig själv, spektrat av de tusen nyanser som utgör en person, men även världen och vad som finns i den. Fått tänka till och placera saker där jag tycker att de hör hemma. Sånt där som man skulle vilja kunna göra hemma men inte riktigt kan för att man som sagt är fast på sitt utstakade spår.

Slutligen vill jag tacka alla som följt eller tittat in under resan, i snitt 6 st/dag har besökt bloggen och det har fått mig att engagera mig mer. Något som jag själv kommer kunna uppskatta när jag går tillbaka till den här bloggen för  att minnas. Därför säger jag tack, och lämnar något nedan som jag inte gjort på länge. Det är en tankevurpa som ännu inte är putsad till poesins fulla potential. Men det fixar jag senare, just nu ska jag duscha, borsta tänder och läsa en bra bok och planera min allra sista dag i Tokyo.

Ha det fint, vi syns i Sverige

Magnus

A journey

I go, but do not leave,
I arrive, but am not there
I am on the path inbetween.

For as past always is behind,
traces are always there to find,
and as future is always on our mind,
it is not a place we easily find.

Also now often invites past and future,

makes us remember,

sparks the ember,

of past and future pleasure and pain

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

First of all. Thank you all for reading. This will be the last day that I record for my Vietnam travels. It's been a great trip but I am really looking forward to returning to Sweden. This could well be noticed since we spent most of the day just tak...

We arrived abou 04:30 am to Hanoi and went directly to the hotel. The gates was barred but there was a doorbell which we rang 3 times before a drowsy looking guy opened the door. Much to our amazement we were allowed to check in at this time and we s...

So today we yet again had a private driver to drive us to some of the scenic points of the area. This happened to be the Love and Silver waterfall as well as the Fansipan mountain. The Love waterfall was the first and it was a really nice view. There...

So we arrived to early. The train stopped in Lao Cai which is a village close to Sapa. I was a bit curious on how we would actually get to Sapa from here but it didn't take long until we had a ride for 50 000VND(which is nothing). Directly after bein...

We woke up, fortunantly without any sign of cockroaches in our cabin and had a below average breakfast. After this we had some leisure time before the crew dropped us at a pearl museum. It feautured some monitors, a guided tour about pearls and oyste...