Jag sov länge och missade därmed möjligheten att åka söderut till japans mest beryktade Akvarium. Nåja, fick bli imorgon om nu bussarna gick, om inte så hade jag redan bekymrat mig om spilld mjölk nog. När jag gick ut genom dörren mötte mig vinden som hindrat mig från att åka till Zamami den mindre ön där jag lagt all min planering. I utbyte så kylde den mig dock från den otroliga värmen som finns på Okinawa. Någonstans i bakgrunden hörde jag ett ljud som påminde om ljudet som alltid hörs inför bombningsanfall i filmer och spel. Måste vara varning inför den kommande tyfonen. 

Jag åkte direkt till Shurijo Castle Park vilket var slottet från vilket av många av kungarna i Okinawa reagerat från. Det var inte lika nyrenoverat som många av de andra platserna jag varit på men det bidrog en hel del till charmen. Temat var helt klart drakar vilket är den kinesiska symbolen för kungligheter. När jag gick ifrån slottet och trädgårdarna hörde jag sirenen igen. Jag undrade vad det betydde och tänkte att vinden ökat lite, var det kanske mer regn? Jag borde verkligen läsa på det hela med det här tyfongrejen. Jag åkte direkt till Kokusai street som var en enda stor shoppinggata. Längs huvudgatan gick en mängd smågatur ut till smågränder där butiker och stånd trängdes och stämningen var otroligt mysig. Jag tillät mig själv att köpa lite souvenirer till mig och andra, något jag sparat väldigt länge men det fanns helt enkelt förmånga saker som jag visste att jag inte skulle hitta senare. Jag råkade in på en amerikansk inspererad restaurang och lyssnade på Elvis och lugnare äldre rock medans jag åt.

Jag avrundade med att återigen åka till ett slumpmässigt ställe på kartan Onoyama Park. Jag hittade ett antal idrottsarenor och ett tempel. Jag köpte vad jag bestämde mig skulle bli min sista omamori(skyddsamulet) och fyllde den med en önskan om att få komma till Tokyo och hem till Sverige i tid. Jag åkte tillbaka mot hostelet för att kontrollera om jag borde ta några förberedelser innan Tyfonen på riktigt. Den skulle börja natt och få sin pik på fredag. Jag frågade runt på hostelet och tydligen stängde inte affärerna, inte nödvändigt att bunkra mat alltså. Jag ska nog ta och handla en del extra nu ändå när jag ändå går för att köpa middag. Ikväll blir det nog att sitta och ha småkonversationer på hostelet, läsa och spela heartstone. 

Shurijo Castle

Del av Shurijo Castle park

Del av slottet där kungen brukade sitta för cermonier och för officiella medelanden till den kinesiska kejsaren  

Drakar var helt klart det som gillades mest  

Tatamimattor för de som inte känner igen dem, absolut tabu att gå på med skor eller tofflor  

Kungstolen inne i slottet  

Model över hur nyårsfirande såg ut  

Kokusai street, en riktigt trevlig shoppinggata  

Lunch, man får en hel del för 900 yen(60kr)  

En av sidogatorna från Kokusai street, var riktigt trevliga även om det som såldes blev repetativt efter ett tag  

Monorail som jag använder för att åka runt  

Spåret går som många andra "en våning upp" från resten av trafiken för att inte störa  

Vy från Onoyama park, grå himmel  

Ganska lungnande att gå någonstans nytt och inte känna någon brådska  

Hitta tempel 

En av vattendragen som går genom staden, är ganska rofyllnade

06.00 igen, jag gick direkt till bussen som jag bara hade få riktlinjer till men hittade ändå. Den var sen och skulle ankomma sent till flygplatsen men jag hade otroligt mycket marginal. I bussen pratade två människor högt på engelska och ett par barn skrek "bye bye" till någon som bussen lämnat bakom sig för länge sedan. Jag sov ändå. Jag kollade lite souvenirer på flygplatsen och checkade in tidigt för att sätta mig ner och läsa. På tv gick en dokumentär om hur pass effektiv japans äggfabriker var, hönsen levde så tätt packade att de gick på varandra men det verkade inte intressera dokumentären speciellt. Viktigare var hur många ägg som producerades och hur pass noggran deras kontroll av kvaliten var. Efteråt dök det upp ett tv inslag som liknande där en stor vindmassa närmade sig ett par ovetande öar. Min hjärna filtrerade flitigt bort det som en förklaring av hur stormar uppstår och vägrade i studen erkänna att öarna skulle kunna vara Okinawa.

Efter två väldigt smidiga flyg så anlände jag till Okinawa och tänkte att jag skulle vara duktig och se till att planera inför resan till Zamami. Jag gick till informationen och fick det dåliga beslutet. Inga färjor, tyfon på väg, dessutom skulle flygen från flygplatsen börja ställas in från och med imorgon. Jag frågade ändå ut den stackars flickan om allt som fanns att göra på Naha och insisterade på att hon pekade ut den enda stranden i staden. Jag hade åkt hit för att ligga och sola på en strand och den planen tänkte jag inte ge upp förrän jag blåste bort från stranden. Väl på hotellet började det sjunka in vad informationen faktiskt innebar. Jag undrade om det kanske skulle vara bäst att lämna ön bakom mig och åkte tillbaka till flygplatsen för att kolla av läget. Personalen var villig att boka om min biljett men alla flyg innan de började bli inställda var fullbokade. Såklart... De hänvisade mig till andra flygbolag om jag ville åkta tidigare. Fine. Jag kollade, ett bolag hade biljetter, perfekt, jag kunde saka hostelavgiften för ikväll, ta smällen för avbokningsavgiften på det andra men ändå komma härifrån. Tills jag såg priset. 50 000 YEN(3500 kr), mer än jag betalat för båda flygbiljetterna från Sapporo och tillbaka till Tokyo.

Jag satte mig ner och funderade om det verkligen var värt det eller om jag skulle ta ett par lugna dagar här och faktiskt bara vara under stormen. Hur illa kunde det vara? Klockan var nu 20.00 och jag hade ännu inte ätit middag. Jag insåg att åka till Tokyo nu och anlända utan bokning kanske inte skulle vara så bra det heller. Jag beslutade mig för att stanna här och göra det bästa av situationen och åkte tillbaka till hostelet.

Lyfter från Sapporo New Chitose Airport, personalen ställde sig och vinkade  

Flyger över landskap jag tidigare tågat över, jag tror att jag såg Hakodate  

Stad, troligen inte Hakodate  

Efter ett byte i Osaka var vi ute över havet och närmare Okinawa såg man brytningar i vattnet  Vackert att se molnen med deras skuggor på havet