Det var ett tag sen jag skrev. Det märks på mitt bloggande, förhoppningsvid blir det bättre under resan och vartefter jag blir mer effektiv och slipper stressa med inläggen. Det är fulla dagar hela tiden vilket är underbart och idag var nog den bästa dagen hittills. 

Vi fick en betald privat hyrtaxi beställd, en man vars namn är Toshio Nakamura spenderade dagen med att skjutsa runt oss till Tokyo, öppna dörrar, vara artig och berätta om stadens kultur. Tydligen hade han även guideat Gorbatjov, Bill Clinton och Bill Gates. Han var den perfekta guiden, alltid artig, alltid trevlig, påläst om allt(t.o.m svensk historia). Allting betalades i förväg och han ordnade t.o.m med mat och en sidotur med springvagn. Vi tar det i ordning :).

07.30 västerländs frukost med rostbiff, sallad, potatis och mera. 08.30 upphämtning med taxi och färd till ett zentempel- Ryoan-ji. I det templet fanns två saker som gjorde ett stort uttryck, det ena var en sandyta anordnad med 15 stenar som man kunde får runt och sitta ned. Saken var den att var du än satt runt området kunde du aldrig se alla 15 stenar samtidigt, det fanns dock en lite mindre model där man kunde stå uppifrån och se alla. Detta skulle representera att hur man än positionerar sig i livet kan man aldrig se dess helhet, endast från himmlen kan man se livets helet. Sedan fanns det ett brunslock med ett fyrkantigt hål med fyra tecken runt. Tillsammans med hålet bildar tecknen en mening "I know just enough"/"I learn only to be content" vilket syftar på att det är omöjligt att kunna allt och att man kanske får finna sig i att ha luckor.

Dessa två meningar har jag funderat på under hela dagen och kommit fram till en teori. Japaner anser sig inte vara perfekta. Det vi ser som en perfektion är en medvetenhet om att alla människor felar och en vilja att därför göra så noggrant som möjligt. Det finns egentligen ingen vilja att utföra något bättre än någon annan eller att uppnå perfektion, bara att det ska vara så bra som möjligt. Jag vet inte om jag uttrycker det så bra just nu kl 23:30 på kvällen :).

Efter det åkte vi till Tenryu-ji ett annat tempel som hade ungdomens källa(vilken jag dessvärre inte drack av) och en stor bambuskog genom vilken vi fick skjuts med springvagnar. Vi satt alltså i en vagn med en person som drog oss. Helkonstigt men oj vad trevliga personerna som drog vagnarna var. Nästan perfekt engelska men den vänliga inställningen var öppen av det. Under den korta tid min chaufför Mayu körde mig han vi diskutera en hel del om Japan och att åka utomlands. Jag är glad att vi lät oss övertygas att göra det även om det kändes konstigt och kanske lite onödigt.

Därefter åkte vi till det gyllende templet vilket kanske är ett av de största prålbyggerna i Kyoto, det är ett tempel klätt med 108 mm guldplattor vilket skulle symbolisera människans 108 fel. Templet var i sig en stort och vacker syn där det speglades i en nära anläggd sjö och i en närliggande trädgård hade vi en kort traditionell tecermoni med Toshi som guide.

Därefter blev det Nijo-jo vilket är ett högsäte för Shugun vilket är den övresta militära ledaren i Japan. Det är också här där näktergalens golv finns. Det är konstruerat med spikar som tillåter golvet att rotera och skapa ljud så när man går över det så skapas ljud. Det var lite svårt att avgöra när man var 100+ personer som gick på det men vi tog Toshis ord för det. Vi såg även många av de traditionella kläderna och en intressant detalj var att de olika herrarna över provinserna(feudal lords) fick lov att ha speciella kläder på sig vilka har långa ärmar bakåt vilka används för att kliva på om de plötsligt skulle börja närma sig Shugun med fel avsikter.

Sist men inte minst klämde vi in Ginkaku-ji(Silvertemplet) där vi mest tog en stressad rundtur och några fotton eftersom vår tid med Toshi höll på att ta slut. Vi fick en bild med honom för minnet dock vilket var perfekt.

Väl tillbaka hos vår värdfamilj var det bara att duscha och sjunka ner i soffan en timme för att sedan gå på en finare traditionell japansk restaurang med Kyotospecifik mat. Vi tillbringade inte mindre än två och en halv timme med trevligt konversation och minst tio olika mindre maträtter. Det mesta var fisk och skaldjur och jag var osäker om jag skulle kunna tycka om det eller ens kunna äta men jag måste säga att det faktiskt överraskade mig positivt! Kanske inte det jag skulle beställa själv i framtiden dock.

Nu sitter jag här och bara njuter av att dagen blivit så bra och att det faktiskt inte känns fel för oss att ta emot det här från vår värdfamilj. Vi har under middagen och dagen lyckats visa vår tacksamhet och jag tror att de förstår exakt hur tacksamma vi är. Idag är ännu en spännande dag, vi ska ut och kolla lite mer i Geisha kvarteren och gå på marknader så det är nog läggdags.  

Utanför dagens första tempel, Ryoan-ji

Anläggningen med 15 stenar  

De 15 Stenarna sedda från "himmelen"

Speciell dörr in i templet endast för kungligheter(presidenter äga ej tillträde)  

Rofylld trädgård  

Guldtemplet Kinkaku-ji  

Guldtemplet speglat i dammen  

Fiskarna här lärt sig på vilken sida av dammen där de får mat  

Springkärror, det finns ett japanskt ord för det men det ha fallit bort ur minnet :). Maya min chaufför var otroligt trevlig  

Del av turen  

Del av springturen  

Matdags! Okonomiyaki där man har en varm platta framför sig och det är tänkt att man själv ska laga till en ris, kött, grönsaksröra samt omelett. Vi fick hjälp dock  

Ingång till Nijo-jo, Shogunens palats  

Närbild på själva ramen, otroligt väldgjord. Notera att ena fågeln har öppen mun och andra stängd. Detta gäller tydligen allmänt för alla karaktärer som finns vid ingångar.  

Ginkaku-ji(silver) templet, dagens sista och något genomskyndande resa  

Jag, Anna och Toshi vår chaufför