Hej allihoppa, här kommer en massa text. Jag hade glömt bort hur mycket jag tyckte om att skriva, ni får dessvärre stå ut med det.

"You bag is checked all way to Narita" - Jaha? har vi stått här och väntat helt i onödan? "And actually I do not know if you can make your flight anymore, it leaves in 15 minutes and you have to go through security and customs".

Känslan kan inte beskrivas i ord. Jag och min nyfunna bekantskap Daniel en annan kille som jag mött på Arlanda och bondat lite över att vi båda ska till Japan i nästan samma tidsperiod exakt samtidigt håller på att missa vårt bytesplan. För att jag inte kollat upp hur mina väskor var checkade. Vi springer. Jag och den 26 årige modedesignern från London springer så snabbt vi bara kan. Genom sequritylinjen, ingen kö perfekt. Personalen frågar mig något, "do you have any liquids?" varpå jag svarar "öh, vänta ja, men du kan slänga den" på svenska. Hon ser förvånad ut men slänger flaskan. Självklar piper det när jag går igenom metalldetektorn, men jag ler och gör mitt bästa för att se ut som världens trevligaste och mest stressade person. Det funkar, 4-5 s sedan nöjer sig killen. Jag bara välter ner allt i väskan igen, hittar min gate och börjar springa. TUSAN, Daniel är inte med med, jag ser mig om. Han är inte igenom än, jag tar det bästa beslutet på hela dagen och väntar 5, 10 och 15 långa sekunder tills han dyker upp. Jag viftar med armen mot gateskylten och drar iväg i mina längsta orienteringssteg, jag ser att han följer efter mig med sin MacBook i högsta hugg och väskan i andra handen.

700m terminallöpning med familjehinerbana och 10 sekunder tullsamtal senare kommer vi flåsande fram och ser att sista personen just blir incheckad. Vi glider in till incheckningen och helt plötsligt sitter jag helsvettig brevid en japansk dam som tittar lite missnöjt på mig. Bra start, men vi hann. Hade jag fått oss att missa både mitt och Daniels plan hade jag aldrig förlåtit mig själv, men det gick bra, den här gången i alla fall. Ibland känner man sig som världens mest korkade person, men det går inte att göra så mycket åt och man får vara glad att det gick bra i slutet. Utsikten från planet är fin i.a.f

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

First of all. Thank you all for reading. This will be the last day that I record for my Vietnam travels. It's been a great trip but I am really looking forward to returning to Sweden. This could well be noticed since we spent most of the day just tak...

We arrived abou 04:30 am to Hanoi and went directly to the hotel. The gates was barred but there was a doorbell which we rang 3 times before a drowsy looking guy opened the door. Much to our amazement we were allowed to check in at this time and we s...

So today we yet again had a private driver to drive us to some of the scenic points of the area. This happened to be the Love and Silver waterfall as well as the Fansipan mountain. The Love waterfall was the first and it was a really nice view. There...

So we arrived to early. The train stopped in Lao Cai which is a village close to Sapa. I was a bit curious on how we would actually get to Sapa from here but it didn't take long until we had a ride for 50 000VND(which is nothing). Directly after bein...

We woke up, fortunantly without any sign of cockroaches in our cabin and had a below average breakfast. After this we had some leisure time before the crew dropped us at a pearl museum. It feautured some monitors, a guided tour about pearls and oyste...