Alla inlägg den 11 juni 2015

Av Magnus Ekstrand - 11 juni 2015 01:28




Nu har jag landat i Tokyo, kommit fram till hostelet efter lite virrande och fått en ordentlig första dags tur.  Jag sov inget på planet så jag har i princip dygnat men det är så mycket nya intryck att jag hållit mig vaken ända fram tills klockan tio på kvällen.




Idag följde jag mest med och namnen och ställena är rätt sammanflytande för mig. Vi började med att åka till Ueno och gick genom ett område som kallas ameyoko(amerikanska byn) och sedan vidare till iidabashi där vi besökte fin trädgård Koishikawa Karakuen gardens för att avsluta i ett stort handelsområde: Shibuya. Dagen har mest varit in och ut ur butiker och att bara gå runt storögd och titta på alla blinkande skyltar, skyndande Japaner och allting som är nytt. Det finns så mycket kultur att smälta så att det är otroligt. Det känns som att det finns en helt annorlunda mall för hur man står, går och interagerar.




Bugandet är inget att underskatta. Varje gång bussen som jag åkte till hotellet stannade gick personal som stod utanför på busshållsplatsen in efter alla satt sig, tackade för att vi åkte med deras bolag och bockade. Totalt 5 gånger bara under den bussresan. Personerna bockar dessutom av respekt för busschaufören vid ankomst och avresa från anhållsplatsen. Man får även en bockning varje gång man köper något(även av mindre värde) eller en person ber om ursäkt(vilket händer en del).




Förutom detta finns personal vid många övergångsställen i blinkande uniform med en rödlysande batong som styr både gång, cykel och biltrafik. Alla små saker som kan ordnas med extra personal har i princip gjorts det, det finns alltid personal vid alla tågstationer, inne i butiker och även bara stående i områden där turister rör sig.




Det är en annan kultur här helt klart och jag kan inte göra annat än att le och njuta.

Buss till Hostelet  

Första intrycket av gatorna i Tokyo  

 

Christofer guidar och rekomenderar konstiga produkter så som "Calpis"


 

Vi tror att vi fick på kläderna rätt. Beroende på om höger/vänster är överst är det alldagligt eller begravning. Kan lätt bli akward...

 

Fullmånsbron(när den speglas i vattnet)

 

Lite natur

 

Shubuya crossing 1

  

Shubuya crossing 2  

Shubuya crossing 3 - Är tydligen mer packat under rush hour

 

Många restauranger har förutom personal som hjälper dig en automat för att snabba på och förenkla pengahanterande

 

Nudlar som faktiskt var mättande och OTROLIGT goda! Kraftig buljong- och köttsmak

 

Spelautomat i arkade, man sitter och opererar en robot via två spakar och pedaler. Christofer och jag testade tillsammans, heeeelt knäppt och väldigt roligt.

 

Affärnamn i ett handelscenter, ursäkta?

  

Tokyo på kvällen

ANNONS
Av Magnus Ekstrand - 11 juni 2015 00:53

Hej allihoppa, här kommer en massa text. Jag hade glömt bort hur mycket jag tyckte om att skriva, ni får dessvärre stå ut med det.


"You bag is checked all way to Narita" - Jaha? har vi stått här och väntat helt i onödan? "And actually I do not know if you can make your flight anymore, it leaves in 15 minutes and you have to go through security and customs".


Känslan kan inte beskrivas i ord. Jag och min nyfunna bekantskap Daniel en annan kille som jag mött på Arlanda och bondat lite över att vi båda ska till Japan i nästan samma tidsperiod exakt samtidigt håller på att missa vårt bytesplan. För att jag inte kollat upp hur mina väskor var checkade. Vi springer. Jag och den 26 årige modedesignern från London springer så snabbt vi bara kan. Genom sequritylinjen, ingen kö perfekt. Personalen frågar mig något, "do you have any liquids?" varpå jag svarar "öh, vänta ja, men du kan slänga den" på svenska. Hon ser förvånad ut men slänger flaskan. Självklar piper det när jag går igenom metalldetektorn, men jag ler och gör mitt bästa för att se ut som världens trevligaste och mest stressade person. Det funkar, 4-5 s sedan nöjer sig killen. Jag bara välter ner allt i väskan igen, hittar min gate och börjar springa. TUSAN, Daniel är inte med med, jag ser mig om. Han är inte igenom än, jag tar det bästa beslutet på hela dagen och väntar 5, 10 och 15 långa sekunder tills han dyker upp. Jag viftar med armen mot gateskylten och drar iväg i mina längsta orienteringssteg, jag ser att han följer efter mig med sin MacBook i högsta hugg och väskan i andra handen.


700m terminallöpning med familjehinerbana och 10 sekunder tullsamtal senare kommer vi flåsande fram och ser att sista personen just blir incheckad. Vi glider in till incheckningen och helt plötsligt sitter jag helsvettig brevid en japansk dam som tittar lite missnöjt på mig. Bra start, men vi hann. Hade jag fått oss att missa både mitt och Daniels plan hade jag aldrig förlåtit mig själv, men det gick bra, den här gången i alla fall. Ibland känner man sig som världens mest korkade person, men det går inte att göra så mycket åt och man får vara glad att det gick bra i slutet. Utsikten från planet är fin i.a.f



 

ANNONS
Tidigare månad - Senare månad
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se